Enligt en granskning som Göteborgs-Posten har gjort har avfallsbolaget NMT Think Pink dumpat 200 000 ton sopor på 21 olika platser i Sverige. Sedan bolaget gick i konkurs har kommuner och privatpersoner fått betala för att få bort skräpet. Något som gett miljon-notor. I torsdags åtalades fem personer från Think Pink för grovt miljöbrott och en annan för medhjälp. Fem andra för för miljöbrott av normalgraden. Alla åtalade har nekat till brott.
Det är på tiden att frågan prövas.
Det är inte bara oansvarigt och äckligt att stapla avfall på hög. Det kan också bli en giftbomb. Vilket det har bIivit i Västerås kommun, Skultuna, när avfallet börjat läcka. När en utredare undersökt grundvattnet har de hittat spår av flera miljögifter, bland annat PFAS. Ett ämne som kan påverka immunförsvaret, fertiliteten och i vissa fall även framkalla cancer.
”Sveriges största miljöbrott”
På andra platser har man vid sophögarna hittat spår av dioxin, ett av världens farligaste miljögifter. Nils Hydén, miljöbrottsexpert, har undersökt flera av platserna där Think Pink lämnat avfall och där det i vissa fall också börjat brinna i sophörna. Till GP skräder han inte orden:
– Det här är Sveriges största miljöbrott alla kategorier.
Think Pinks VD, Bella Nilsson, menar via hennes advokat att problemen uppkom hon och hennes man greps år 2020. Då tappade hon kontrollen över verksamheten. Dessutom menar hennes advokat att det är oklart om platserna var förorenade sedan tidigare.
Inga fler privata aktörer
Vad som juridiskt bestäms och vem som får ta ansvar för soporna får myndigheterna avgöra. Det behövs ett beslut och ett slutgiltigt ansvarsutkrävande. Men för att undvika en liknande sop(p)a i framtiden bör vi nog ställa oss följande fråga: ska vitala samhällsfunktioner – som sophantering – hanteras av privata aktörer?
Vi måste kunna förlita oss på att det inte fifflas med vår avfallshantering. Inte att det blir till giftiga hälsofaror som hamnar mellan stolarna för att ett företag inte kunnat hantera sin ekonomi. Eller inte har tillräckligt med pengar från konkursboet. Även om länsstyrelser och kommuner ska fungera som tillsynsmyndigheter är det tydligt att det inte alltid räcker.
Katastrofer, likt det i Think Pinks fall, har inte Sverige och dess skattebetalare råd med. Varken när det kommer till plånboken, miljön eller vår hälsa.