Under det senaste året har flera minderåriga dömts till långa fängelsestraff för gängrelaterade mord, utan att några lagändringar genomförts.
– Detta har alltid varit möjligt, men det krävs att brottet är av den allra allvarligaste karaktären, vilket tidigare varit ovanligt, säger kammaråklagare Tobias Kudrén.
Ett exempel är en 16-årig pojke som förra året sköt ihjäl en man på öppen gata i Hagalund, Solna. Efter en dom i Svea hovrätt i fredags, står han nu inför ett nästan tio år långt fängelsestraff.
Flera liknande domar har avkunnats under året. Nyligen yrkade även åklagare på att en annan 16-årig pojke, misstänkt för att ha mördat tre personer i Västberga och Tullinge, ska dömas till tolv års fängelse. Domen i det fallet väntas inom kort.
Många unga brottslingar har tidigare trott att det värsta straffet de kunde få var fyra års sluten ungdomsvård. Polisen har beskrivit hur unga gängmedlemmar varit beredda att “ta en fyra för att bli en högt rankad medlem”.
De hårda fängelsestraffen som nu utdelas sker trots att de lagändringar som regeringen planerar ännu inte trätt i kraft.
Tobias Kudrén ser flera möjliga orsaker till detta.
– Det verkar som att fler ungdomar begår allvarligare brott, och att fler av dessa brott också klaras upp. Detta leder till att fler unga döms för de mest allvarliga brotten, säger han.
För fyra år sedan skärptes straffen för mord, vilket innebär att fler döms till livstid. Sedan straffrabatten för 18-åringar slopades, har det också blivit möjligt att döma yngre brottslingar till fängelse.
– Principen är att inte döma minderåriga till fängelse, men när straffvärdet är mycket högt, som vid de längsta fängelsestraffen för vuxna, kan det bli aktuellt, säger Tobias Kudrén.
Kontraktsmord inom gängmiljö anses generellt ha ett högre straffvärde än exempelvis ett impulsartat mord på en fest, tillägger han.
Om straffvärdet bedöms motsvara livstid, innebär det vanligtvis sju till åtta års fängelse för en 17-åring, med hänsyn till ungdomsrabatten.
Straffet kan bli ännu högre om flera grova brott är inblandade, som i fallet med 16-åringen i Hagalund, som även dömdes för två mordförsök vid ett annat tillfälle.
Kudrén tror också att åklagare kan påverkas av varandra.
– Det finns ingen nationell styrning, men vi åklagare läser domar och ser hur det går i andra fall. Om man har ett liknande fall kan man vilja få det prövat.
Det kan bli aktuellt att gå till Högsta domstolen för att få fram en rättspraxis kring unga som begår grova gängrelaterade mord.
– Domstolarna dömer lite olika, så det är möjligt att vi vill att HD ska pröva en sådan fråga inom en snar framtid, särskilt med tanke på att många fall med minderåriga kommer att prövas framöver.