Kaloriunderskott = viktnedgång. Punkt slut?
Ja, i teorin fungerar det exakt så.
Men hur vi äter, och framför allt vad vi äter, kan påverka vår förmåga att uppnå det där underskottet.
Här är fyra viktiga saker att hålla koll på – utöver kalorierna!
Få koll på vad du stoppar i dig – med Wellobe’s app
Är alla kalorier lika?
Både ja och nej. På ytan kan det verka som att en kalori från godis skulle påverka kroppen lika mycket som en kalori från en grönsak, men kroppen bearbetar olika typer av livsmedel på olika sätt.
Kalorier från socker och bearbetad mat bryts snabbt ner och kan lättare orsaka snabba blodsockertoppar och energikrascher, vilket kan påverka hunger och insulinproduktion. Detta medan hela livsmedel som grönsaker och protein bryts ner långsammare, vilket ger mer stabil energi och en starkare mättnadskänsla.
Med andra ord är det troligen lättare att hålla sig i ett kaloriunderskott med en fiberrik och proteinrik kost.
Nå din målvikt du också!
Bli medlem idag
Behöver du hjälp att nå din målvikt? Bli medlem HÄR
Skillnaden mellan kolhydrater, fett och protein
De tre makronäringsämnena påverkar ämnesomsättningen på olika sätt. Protein kräver mer energi att brytas ner och det bidrar dessutom till ökad mättnadskänsla än fett och kolhydrater.
Fett är mer kaloririkt men påverkar inte insulin på samma sätt som kolhydrater, vilket gör att det inte orsakar samma blodsockersvängningar.
Kolhydrater, särskilt snabba och raffinerade kolhydrater, kan leda till insulinspikar, vilket kan signalera kroppen att lagra mer fett. Långsamma kolhydrater, som finns i fiberrika livsmedel, har däremot en lägre påverkan på insulin och ger en mer stabil energinivå.
Hormonerna: Insulin och leptin
Dina hormoner spelar en stor roll i hur kroppen lagrar fett och reglerar hunger. Insulin, som utsöndras när vi äter kolhydrater, hjälper till att lagra energi i fettceller. När insulinnivåerna ständigt är höga (på grund av ett högt kolhydratintag eller insulinresistens), kan det bli svårare att bryta ner lagrat fett.
Leptin är ett annat viktigt hormon som reglerar hunger. När fettcellerna är fulla skickar de signaler via leptin till hjärnan för att minska aptiten. Men vid fetma kan leptinresistens uppstå, vilket gör att hjärnan inte längre “hör” dessa signaler, vilket kan leda till överätning trots tillräckliga energireserver.
Inverkan från stress och sömn
Stresshormonet kortisol kan öka fettlagring, särskilt runt buken, och minska kroppens förmåga att bygga muskelmassa. Dessutom kan kronisk stress påverka våra matvanor, genom att trigga sug efter kaloririk och näringsfattig mat.
Sömnbrist påverkar också hormoner som ghrelin och leptin, vilket kan leda till ökad hunger och ett minskat energibehov.
MER LÄSNING:
Sömn och vikt: Så hänger det ihop
Så kan stress påverka din vikt
Allt det här får du som medlem
- En mobilapp och loggbok som räknar alla dina kalorier
- En personlig veckomeny och kostschema
- Ett rekommenderat kaloriintag per dag
- Dina personliga framsteg i grafer och diagram
- En bank med tusentals kaloriberäknade recept
- Tillgång till alla våra träningsprogram för online-träning
- Tips, råd och stöd av några av Sveriges ledande hälsoexperter
- Ett välbesökt medlemsforum med andra likasinnade
- Ett medlemsmagasin med fokus på mat, motion och motivation